Smörjmedel kallas ämnen som används för smörjning mellan rörliga ytor inuti maskiner. Smörjmedlets främsta uppgift är att minska friktionen mellan ytorna samtidigt som medlet verkar kylande, tätande, bullerreducerande samt som skydd mot korrosion. Det krävs olika typer av smörjmedel beroende på vilket materialmedlet ska ha kontakt med. Smörjmedel kan se ut på flera olika sätt och de kan vara fasta, flytande eller i gasform.

Flytande smörjmedel är ofta tillverkat av mineraloljor, men det finns även oljor som är syntetiskt framställda och som används vid extremt höga eller låga temperaturer då mineraloljorna inte går att använda. Oljorna är uppbyggda av polyglykoler, silikoner eller av organiska estrar. Även vegetabiliska oljor av det slag som kan brytas ner i naturen har börjat användas som smörjmedel i vissa fall.

Smörjfett

Även smörjfett används som smörjmedel. Smörjfettet är tillverkat av olja som behandlats med metalltvålar gjorda på till exempel kalcium eller litium, eller som behandlats med lermineraler som gör att oljan ska hårdna. Fördelen med att använda sig av fetter som smörjmedel är att fettet inte droppar eller skavs bort från smörjytorna särskilt lätt. Smörjfetter verkar dessutom tätande samt håller ytorna rena och torra.

Fasta smörjmedel

Fasta smörjmedel kan vara grafit, molybendisulfid eller legeringar och metaller med låga smältpunkter. Dessa smörjmedel klistras ofta fast på ytor tillsammans med bindemedel. Fasta smörjmedel används även i kombination med oljor. Ett annat sätt att använda sig av fasta smörjmedel är att låta medlet reagera kemiskt med de aktuella ytorna. Då de inte kan ersättas under drift har denna typ av smörjmedel en begränsad livslängd.

Gaser som smörjmedel

Gaser har låg bärförmåga, vilket innebär att utformningen av de ytor där gas ska användas som smörjande medel ställs inför höga tekniska krav. Att använda gaser som smörjmedel har dock fördelen att det blir mycket låga friktionsförluster mellan ytorna, vilket gör att användandet av gaser är fördelaktiga vid höga hastigheter. Denna teknik utnyttjas bland annat i mätanordningar som har olika hydrostatiska lager.